Det här var svårare än jag trodde. Särskilt eftersom den här veckan överflödat av ganska självklara förstasidesnyheter. Riksdagens öppnande med Sverigedemokraternas scen i Storkyrkan. Reinfeldts nya ministrar med allehanda skelett i garderoben och domen mot de åtalade i helikopterrånet. Naturkatastrofen i Ungern och självklart nobelpris, nobelpris och åter nobelpris.
I radioprogrammet "medierna" konstaterades det, i samband med att de diskuterade nyhetsvärdering, att "det viktigaste kommer alltid först". På den grunden gjorde jag en liten undersökning. 10.45, en kvart innan Nobels fredspris skulle presenteras såg det nämligen under fredagen ut såhär på några stora svenska nyhetsredaktioners webbsidor.
Svenska Dagbladet
1:a nyhet - Nobels fredspris, med spekulationer om Liu Xiaobo som vinnare
3:e nyhet - Giftolyckan i Ungern
Dagens Nyheter
1:a nyhet - Giftolyckan i Ungern
5:e nyhet - Nobels fredspris, presentation av alla kandidater och spekulation kring reaktioner
Aftonbladet
1:a nyhet - Nobels fredspris, med spekulationer om Liu Xiaobo som vinnare
12:e nyhet - Giftolyckan i Ungern
Göteborgsposten
1:a nyhet - Nobels fredspris, med endast en länk till webb-tv som sänder tillkännagivandet
9:e nyhet - Giftolyckan i Ungern
Sydsvenskan
1:a nyhet - Nobels fredspris, med spekulationer om Liu Xiaobo som vinnare
Giftolyckan fanns inte med alls
Undersökningen säger inte särskilt mycket, men något säger den, och särskilt om giftolyckan. Vad är det som gör att DN har olyckan som förstanyhet, samtidigt som Aftonbladet lägger den på tolfte plats, efter rapporteringen om Robinsondeltagarnas vardag?
I inledningen av det ovan nämnda radioprogrammet definieras nyhetsvärdering såhär "hur vi journalister värderar människoliv beroende på var en katastrof eller konflikt äger rum på jorden". Med den definitionen skulle alltså exempelvis aftonbladet värdera de nya Robinsondeltagarnas vardag mer än de drabbade i Ungern. Men jag tror inte nyhetsvärderingen är så enkel. Häger visar i sin bok "en grundbok i journalistik" att det finns många fler orsaker som spelar in. Vikt, icke-normalt, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt är viktiga variabler som påverkar redaktionernas val av nyheter. Exempelvis är det av stor vikt att det svenska folket får veta vilka de nya ministrarna är. Nyheten om Sverigedemokraternas protest i Storkyrkan får däremot rubriker på grund av det icke-normala i händelsen.
Det finns också stora skillnader mellan olika tidningar och hur de vill profilera sig. Lite senare under fredagen har Aftonbladet giftolyckan som 2:a nyhet med rubriken "Fem döda av slammet". Enbart en förorenad flod väcker inte lika många känslor som om fem människor dött. Den tidning som vill väcka känslor och reaktioner väljer sina nyheter, och framförallt rubriker utifrån detta.
Nättidningen är också speciell som fenomen när man talar om nyhetsvärdering. Inom loppet av en halvtimma kan otaliga rubriker skiftas, nyheter byta plats och webb-sändningar komma upp. Detta till skillnad från papperstidningen som på de tidiga småtimmarna måste välja vilka nyheter som ska få toppa förstasidan. En rubrik som innehåller döda människor kan plötsligt omvärdera notisen till en toppnyhet och putta ner vardagen på robinsonön till plats tjugofyra. Nyhetsvärderingen är alltså en ständigt pågående process, minut för minut. Både hos redaktionen och läsaren.
Mitt i prick Anna, jag har funderat mycket över nyhetsvärdering på Internet den senaste veckan och jag tycker du uttrycker dig mycket bra när du skriver "minut för minut både hos redaktion och läsare". Många av tidningarna har en läsarbarometer där de mest lästa nyheterna rankas och till exempel på Sydsvenskan.se så kan man också följa en viss nyhets popularitet. Intressant fenomen att läsarnas intressen på så sätt blir en viktig del i nyhetsvärderingen!
SvaraRaderaTycker att det var en mycket god idé av dig att göra en liten undersökning! Intressant att se hur de olika tidningarna värderar samma nyheter. Tycker också att du tydligt klargjorde att nyhetsvärderingen är en ständig process. I vår Internet-värld finns det ju nya möjligheter, som inte fanns tidigare då det bara fanns papperstidningar. Numera kan medierna, som du säger omvärdera sina tidigare texter och skriva nya rubriker, etc. Man kan ju fundera över om det finns något som är beständigt över huvud taget i nyhetsvärderingen.
SvaraRaderaVälskrivet inlägg!
SvaraRaderaDin jämförelse mellan Aftonbladet och DN får mig att fundera över skillnaderna mellan de båda tidningarnas läsare. Är Aftonbladets läsare verkligen mer intresserade av nakenchocker i Robinson än katastrofen i Ungern? Väljer den genomsnittliga svensken lättsmälta nyheter framför hård fakta?
Det är också intressant att lik säljer lösnummer bättre än en olycka som inte krävt några dödsfall. Vad hände med lyckliga slut? Har vi tröttnat på verklighetens Disney?
Hälsningar
Annelie
Hej!
SvaraRaderaJag tycker att det är alltid intressant att studera medierna, nyhetsvärderingar, osv.. jag tycker att du tar upp en mycket intressant poäng när du jämför DN:s nyhetsvärdering med Aftonbladets. Tràkigt att olyckan i Ungern anses inte vara en lika viktig nyhet som Robinsons "nyhet".
Om jag kan bara säga en liten negativ punkt, sà tycker jag att det kanske saknas lite, i din text, referenser eller exempel utifràn själva skolmaterialet.
Bra inlägg och bra kommentarer. Jag tycker den lilla undersökningen var kul. Men instämmer också med "Mlle" att det går att grunda resonemanget lite mer teoretiskt - nästa gång!
SvaraRaderaHälsningar!