Det här var svårare än jag trodde. Särskilt eftersom den här veckan överflödat av ganska självklara förstasidesnyheter. Riksdagens öppnande med Sverigedemokraternas scen i Storkyrkan. Reinfeldts nya ministrar med allehanda skelett i garderoben och domen mot de åtalade i helikopterrånet. Naturkatastrofen i Ungern och självklart nobelpris, nobelpris och åter nobelpris.
I radioprogrammet "medierna" konstaterades det, i samband med att de diskuterade nyhetsvärdering, att "det viktigaste kommer alltid först". På den grunden gjorde jag en liten undersökning. 10.45, en kvart innan Nobels fredspris skulle presenteras såg det nämligen under fredagen ut såhär på några stora svenska nyhetsredaktioners webbsidor.
Svenska Dagbladet
1:a nyhet - Nobels fredspris, med spekulationer om Liu Xiaobo som vinnare
3:e nyhet - Giftolyckan i Ungern
Dagens Nyheter
1:a nyhet - Giftolyckan i Ungern
5:e nyhet - Nobels fredspris, presentation av alla kandidater och spekulation kring reaktioner
Aftonbladet
1:a nyhet - Nobels fredspris, med spekulationer om Liu Xiaobo som vinnare
12:e nyhet - Giftolyckan i Ungern
Göteborgsposten
1:a nyhet - Nobels fredspris, med endast en länk till webb-tv som sänder tillkännagivandet
9:e nyhet - Giftolyckan i Ungern
Sydsvenskan
1:a nyhet - Nobels fredspris, med spekulationer om Liu Xiaobo som vinnare
Giftolyckan fanns inte med alls
Undersökningen säger inte särskilt mycket, men något säger den, och särskilt om giftolyckan. Vad är det som gör att DN har olyckan som förstanyhet, samtidigt som Aftonbladet lägger den på tolfte plats, efter rapporteringen om Robinsondeltagarnas vardag?
I inledningen av det ovan nämnda radioprogrammet definieras nyhetsvärdering såhär "hur vi journalister värderar människoliv beroende på var en katastrof eller konflikt äger rum på jorden". Med den definitionen skulle alltså exempelvis aftonbladet värdera de nya Robinsondeltagarnas vardag mer än de drabbade i Ungern. Men jag tror inte nyhetsvärderingen är så enkel. Häger visar i sin bok "en grundbok i journalistik" att det finns många fler orsaker som spelar in. Vikt, icke-normalt, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt är viktiga variabler som påverkar redaktionernas val av nyheter. Exempelvis är det av stor vikt att det svenska folket får veta vilka de nya ministrarna är. Nyheten om Sverigedemokraternas protest i Storkyrkan får däremot rubriker på grund av det icke-normala i händelsen.
Det finns också stora skillnader mellan olika tidningar och hur de vill profilera sig. Lite senare under fredagen har Aftonbladet giftolyckan som 2:a nyhet med rubriken "Fem döda av slammet". Enbart en förorenad flod väcker inte lika många känslor som om fem människor dött. Den tidning som vill väcka känslor och reaktioner väljer sina nyheter, och framförallt rubriker utifrån detta.
Nättidningen är också speciell som fenomen när man talar om nyhetsvärdering. Inom loppet av en halvtimma kan otaliga rubriker skiftas, nyheter byta plats och webb-sändningar komma upp. Detta till skillnad från papperstidningen som på de tidiga småtimmarna måste välja vilka nyheter som ska få toppa förstasidan. En rubrik som innehåller döda människor kan plötsligt omvärdera notisen till en toppnyhet och putta ner vardagen på robinsonön till plats tjugofyra. Nyhetsvärderingen är alltså en ständigt pågående process, minut för minut. Både hos redaktionen och läsaren.
